Bergsgetter!

Idag har Pernilla varit en bergsget! För idag klättrade jag, Dan och Drew upp för ett berg som ligger åt samma håll som lantbruksområdet. Äventyret tog oss 3½ timme och vi var rejält trötta i benen efteråt. Men det var det värt, för det var ett äventyr. Bredvid ser ni utsikt över Kyoto. Vi bor nånstand bland de 3 kullarna till höger. Högst upp på berget fanns en Shintohelgedom och bakom den ledde en stig ut i ingenstans. Den tog vi så klart. Efter att Dan sprungit in med nyllet i ett spindelnät (spindeln satt kvar i återstoden av sitt nät som väl var - vi andra fick ducka under) så fick vi vår belöning. Vi fick ännu en vacker utsikt som veter bort från Kyoto. Vad berget heter kan jag inte komma ihåg just nu, men det lär enligt uppgift finnas apor där. Just det, Arashiyama tror jag att det heter.

Helt underbart! Vi bor en storstad men har vildmarken inpå knutarna. Inte lika kul med alla stora gula spindlar som finns i vartenda buskage, men det är smällar man får ta. Vi vart i alla fall lyckliga, svettiga och trötta när vi kom ner igen, vilket vår egenhändigt fotograferade gruppbild tydligt visar.

Byråkrati och tempel

Igår blev vi ivägskickade för att ansöka om japansk försäkring och alien registration card. Härligt och byråkratiskt. Först åkte vi till skolan (bild på campus bredvid) för att fylla i papper och sedan tog våra "buddies" (alltså japanska studenter som hjälper utbytesstudenter) med oss bort till vårt ward office. Hela proceduren tog nästan 3 timmar men vi hade rätt trevligt under tiden. Pratade med folk och lärde känna våra buddies. De bestämde sig för att Pernilla var för jobbigt att uttala, så numera är jag nog Peru-chan, vilket är rätt gulligt. Efteråt blev det såklart gruppbild (nedan).
Efteråt cyklade jag ut till det landsbygdsområde som ligger 10 min promenad från där jag bor (där jag förresten joggade på morgonen. kändes skönt, jag hade lite dåligt samvete över att jag inte tränat på en vecka). Helt underbart mysigt! Där odlas det ris, grönsaker och hirs och så finns det en liten sjö med en helgedom som vi tror är tillägnad en boddhisattva. Det var så fridfullt att bara sitta där och vara. Här nedanför ser ni hela helgedomen och bredvi ser ni mig. Allra längst ner är en bild över lantbruksområdet.

Cykelglädje!

Hej!

Idag var jag i mataffären som ligger längre bort men har bättre priser. Helt grym affär! Dit ska jag gå och handla i fortsättningen! Jag köpte en örtkrydda som jag inte visste vad det var och det visade sig vara oregano. Hurra! Gott!

Sen så har jag tagit tjuren vid hornen och mött min skräck för att cykla här. Cyklade till skolan och det gick jättebra! Yay! På skolan mötte jag Kate från mitt hus. Hon visade mig till cykelaffären där jag fick däcken pumpade (kuki oneigaishimasu), cykelstyret höjt och hjälp med att fixa mina skrikande bromsar (de gnisslar iofs en del fortfarande). Med ny luft i däcken är min kära hoj inte alls så trögtrampad längre så jag cyklade om kring och log som en sol när det gick undan i nedförsbackarna. Jag var tvungen att ta en extra tur, så kul var det!

Efter middan satt jag o Danny och pluggade japanska. Han satt och svor över att han inte kan komma ihåg alla kanji och jag försökte lära mig hiragana. Alla som bor här ska plugga japanska, så jag är i princip den ända som inte kan nåt egentligen. Man är rätt handikappad här om man inte kan japanska.

Glöm inte att komma med förslag på vad hojen ska heta!

Vad ska cykeln heta? eller Shoppingtur i Kyoto.

Vänner! Här har ni min eminenta cykel. Den har bara handbroms vilket gör den superläskig att köra (jag trampar bakåt och fanskapet fortsätter att rulla). Dessutom är det vänstertafik och väldigt backigt så jag är lite rädd för att köra den. Trögtrampad är den också. Och oväxlad. Förhoppningsvis blir vi vänner.

Dock behöver den ett namn. Förslag tages emot tacksamt. Jag tycket om färgen och cykelkorg är lyxigt. Vrålåket kostade 210 spänn och vad jag vet lever dess förra ägare fortfarande.


Här nedan har ni entrén till mitt nya hem. Jag kan intyga att det är lika prydligt utanpå som inuti.

Det som har hänt idag är att jag träffade Jenni idag vid stationen. Efter en fika (mitt första kaffe sedan jag kom till Japan! yay!) så blev det en shoppingtur. Mina vänner, Japan är ett farligt land. Det finns HUR mycket skit som helst man kan köpa. Här nedanför ser ni de takbelagda shoppingatorna som man aldrig hittar ut ur.

Själv har jag investerat i tejp, örngott, kameraväska, axelremsväska, tvättmedel och en näsduk. Vi träffade också på en tysk tjej från Jennis hus som vi hängde med. Sedan blev det middag och sen så blev det lite letande efter bussar och sen så kom jag hem. Trött men glad. Och en 450 spänn fattigare.

Nedan ser ni en stor krabba med rörliga ögon som sitter på en restaurang. Vi tyckte att den var läskig.

















Puss och kram på er! Och glöm nu inte att komma med namnförslag på cykeln!

Andra dagen

Jag ställde klockan på kl på 9 i morse, vaknade och stängde av den och sedan vaknade jag igen kl 12. Efter det käkade jag frukost igen med några amerikaner i 2½ timme. Sedan gick jag och en till av dem (Drew) ut för att se oss omkring. Vi gick till campus och tillbaka för att ha koll på att hur man hittar dit. Med de irrvägar vi tog så tog det oss hela eftermiddagen. Efter det så slappade vi en stund på våra respektive rum och sen så visade jag honom till affären. Sen gick vi hem, jag lagade middag vilket förbluffade alla i köket (att du orkar laga mat!) och sen satt jag och snackade med dem i köket i nån timme. Ringde hem och nu så sitter jag här.

Inte jättespännande, men det är väl sånt vardagspyssel som behövs. Det känns helt klart bättre än igår men det känns fortfarande konstigt. Det blir ännu mer upptäcksresande imorgon. Då ska jag ta mig in till stan. :)

Angående bilderna. Överst har ni utsikten från mitt rum. Sen en av alla läskmaskiner som finns i varje gathörn. Popcari Sweat är tydligen populärt... Det andra är gatubilder från min promenad.

Jag är i JAPAN!!

Så kom jag då hit till sist. Trots att jag förberett så länge känns det ändå som att det blev så hastigt och lustigt att lämna alla. Kändes vemodigt att åka ifrån gamla trygga Sverige. Nu är jag i alla fall här efter en lång dryg resa via Paris. Trots att jag är dödstrött har jag egentligen ingen lust att lägga mig. Det är lite svårsmält det här.

Hur som haver. Jag är här och jag bor i ett riktigt lyxigt korridorboende med ett hyffsat stort rum med gott om förvaringsytor, egen toalett och handfat samt egen balkong. Vi delar kök, dush och bad. Trots trevliga korridorskamrater (som är många gånger bättre än mig på japanska, i synnerhet kineserna som är bättre på japanska än engelska, vilket ger mitt självförtroende en liten törn), har jag lite svårt att finna mig tillrätta här. Allting är så otroligt prydligt, enhetligt och välordnat att det känns mer som ett hotell än ett hem. Som väl är finns det stora lådor med prylar som tidigare utbytesstudenter lämnat efter sig som man fritt får botanisera i. Så jag har skräpat ner med filtar, galgar, kuddar och lite så för att få en personlig touch. Jag ska få upp lite grejer på väggen också så blir det väl lite bättre. Men skåpen här är så sjukhusgröna att jag får ont i magen så ni får gärna lov att skicka bilder och vykort med snigelpost som jag kan täcka dem med.

Jag får nog ge Peregrin rätt i alla fall. Det kommer att kännas mer som hemma när jag känner igen mig bättre. Imorgon är nog missionen att snoka in omgivningarna. Momoe har varit här idag och hängt och vi har gått och handlat käk, så nu har jag så att jag klarar mig ett tag. Jag har ocksså blivit stolt ägare till en ny begagnad hoj. Jag lägger förhoppningsvis upp bilder på den imorgon och om ni känner för det kan ni väl ge förslag på vad den ska heta.

Förhoppningsvis ska det komma med lite bilder till det här inlägget också om blogspot vill som jag vill. Kram.

På torsdag...

åker jag till Japan. Därför har jag hoppat på bloggvågen och har skapat denna blogg för att hålla alla nära och kära uppdaterade om vad som händer i den uppgående solens land. Bilder och sånt kommer med tiden. Just nu ligger alla mina kläder i en hög på golvet och väntar på att bli packade. Jag är sjukt tankspridd och har resfeber!